Snarkning

Snarkning: Orsaker, Risker och Åtgärder

Vad är snarkning och vad händer i kroppen?

Snarkning inträffar när luftflödet genom näsan och munnen blockeras under sömnen. Detta kan bero på trånga luftvägar, förstorade halsmandlar, nästäppa, eller att tungan faller bakåt i halsen när du sover. Resultatet blir att den mjuka vävnaden i halsen vibrerar, vilket skapar snarkljudet.

Snarkning är ofta ett harmlöst fenomen, men det kan vara ett tecken på allvarligare tillstånd, som obstruktiv sömnapné (OSA). OSA innebär att luftvägarna blockeras helt eller delvis under sömnen, vilket orsakar andningsuppehåll som kan vara allt från några sekunder till flera minuter.

Riskfaktorer som ökar snarkning

  • Övervikt: Fettvävnad runt halsen kan minska luftvägarnas diameter och göra det svårare för luften att passera fritt.
  • Alkohol och sömnmedel: Dessa ämnen slappnar av musklerna i halsen, vilket ökar risken för att luftvägarna kollapsar.
  • Rökning: Rökning irriterar slemhinnorna i luftvägarna och kan orsaka inflammation, vilket begränsar luftflödet.
  • Ålder: Ju äldre vi blir, desto mer slappnar musklerna i halsen av under sömnen, vilket ökar risken för snarkning.
  • Sovställning: Att sova på rygg gör det lättare för tungan att falla bakåt och blockera luftvägarna.

Risker associerade med snarkning

  • Hjärtsjukdomar: Snarkning och sömnapné kan öka risken för högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke, eftersom upprepade andningsuppehåll sätter press på hjärtat.
  • Högt blodtryck: Personer som snarkar och lider av sömnapné har ofta högre blodtryck, vilket kan leda till långsiktiga hjärtproblem.
  • Diabetes: Forskning visar att det finns en koppling mellan sömnapné och insulinresistens, vilket kan öka risken för typ 2-diabetes.
  • Dålig sömnkvalitet: Snarkning och sömnapné leder till frekventa uppvaknanden under natten, vilket kan orsaka trötthet, koncentrationssvårigheter och irritabilitet under dagen.

Symptom på sömnapné

  • Högljudd, störande snarkning
  • Andningsuppehåll under sömnen
  • Dagtrötthet och svårigheter att hålla sig vaken
  • Morgonhuvudvärk och muntorrhet
  • Irritabilitet och humörsvängningar

Åtgärder och behandlingar för snarkning

  1. Livsstilsförändringar:
    • Viktminskning: Genom att minska överflödigt fett runt halsen kan luftvägarna bli friare.
    • Undvik alkohol: Alkohol bör undvikas nära sänggåendet, eftersom det slappnar av halsens muskler.
    • Rökstopp: Att sluta röka minskar irritation och inflammation i luftvägarna.
    • Sovställning: Att sova på sidan istället för på rygg kan minska risken för snarkning.
  2. Sovmiljö och hjälpmedel:
    • Ställbar säng: Att höja huvudänden på sängen eller använda en justerbar säng kan hjälpa till att öppna luftvägarna.
    • Luftfuktare: Torr luft kan irritera luftvägarna, så en luftfuktare kan hjälpa till att minska snarkning.
    • Snarkhjälpmedel: Näsplåster, snarkskenor, och CPAP-maskiner (vid svår sömnapné) är vanliga hjälpmedel som förbättrar luftflödet och minskar snarkning.
  3. Medicinska behandlingar:
    • CPAP-maskin: För de med svår sömnapné är CPAP (Continuous Positive Airway Pressure) standardbehandlingen. Maskinen blåser luft in i luftvägarna för att hålla dem öppna under sömnen.
    • Kirurgi: I vissa fall kan operation vara nödvändigt för att ta bort överflödig vävnad eller för att korrigera anatomiska hinder, såsom polyper eller förstorade halsmandlar.
    • IQoro: En neuromuskulär träningsmetod som stärker muskulaturen i svalg och övre luftvägar, vilket kan minska snarkning och lindra mild sömnapné.

När och var ska man söka hjälp?

Om snarkning åtföljs av symtom på sömnapné (som dagtrötthet, andningsuppehåll under sömnen, eller högt blodtryck) är det viktigt att söka hjälp. En läkare kan genomföra en sömnundersökning för att fastställa diagnos och rekommendera behandling. Här är några ställen där hjälp kan sökas:

  • 1177 Vårdguiden: Information om snarkning och remisser till sömnkliniker.
  • Vårdcentralen: En första bedömning kan göras här och vid behov remiss till specialist.
  • Specialkliniker: Många kliniker specialiserar sig på sömnapné och erbjuder både diagnostik och behandling.
  • Privata alternativ: Det finns privata aktörer som erbjuder sömnundersökningar och snarkbehandling, exempelvis ResMed och snarkspecialiserade tandläkare.

Vad säger forskningen?

Studier visar att uppemot 40% av vuxna snarkar regelbundet, och för män över 40 år är snarkning ännu vanligare. Sömnapné drabbar ungefär 10% av befolkningen och är vanligare hos män än kvinnor. Forskare som Torbjörn Åkerstedt, verksam vid Karolinska Institutet, har länge studerat sambandet mellan sömnbrist, snarkning och långsiktiga hälsorisker, särskilt kopplat till hjärt- och kärlsjukdomar.

Framtidens snarkbehandlingar

Forskningen går ständigt framåt. Nya teknologier för att behandla snarkning utvecklas, såsom smarta madrasser och kuddar som automatiskt justerar positionen när snarkning upptäcks. Även appar och wearables som analyserar sömnmönster och snarkning kommer bli allt vanligare som hjälpmedel i framtiden.

Sammanfattning

Snarkning, ett vanligt fenomen som uppstår när luftflödet blockeras under sömnen, kan vara harmlöst men också signalera allvarligare problem som sömnapné. Detta tillstånd innebär tillfälliga andningsuppehåll som kan påverka hjärthälsan och orsaka trötthet och irritation dagtid. Riskfaktorer för snarkning inkluderar övervikt, alkoholintag, rökning, ålder och sovposition. Åtgärder omfattar livsstilsförändringar, hjälpmedel som näsplåster eller CPAP-maskiner samt, i vissa fall, kirurgi. Att söka hjälp är viktigt om snarkningen påverkar hälsan, med stöd att få genom vårdguiden eller specialiserade kliniker. Forskning inom området utvecklar ständigt nya lösningar för att förbättra sömnkvalitet och minska snarkningens hälsorisker.